torsdag 25 november 2010

Ovanliga människor inspirerar!

När jag fick reda på hur vädret skulle bli i vinter, det vill säga kallt, kunde jag inte låta bli att tänka på hur de har det i Himalaya.
Det märkliga är att de folk som verkligen lever i ett hårt klimat efter årtusenden lärt sig leva med detta. Så är till exempel Himalayas yogis kända för att sitta halvnakna och meditera när stormen ljuder i 20-gradig kyla, vad är detta?
När tiderna är hårda som nu, sticker det ofta ut folk som vänder utvecklingen till något positivt, det finns många exempel på detta ofta med förklaringar i folkdjupet. När 30-talskrisen kom efter Kreugerkraschen dök plötsligt Adolf Hitler upp och gjorde rent hus med rådande ordning, visserligen till allas förskräckelse men uppenbarligen hade han stöd av det tyska folket. Vad som sedan hände var naturligtvis att alla kastade sig över honom för att råda bot på det förskräckliga han stod för. Englands främste kämpe, Winston Churchill som var manodepressiv (han kallade det för sin svarta hund), stred dag och natt för att besegra Hitler. Anledningen till Churchills förmåga att strida dag och natt var enligt uppgift att han under sina maniska perioder kunde jobba flera dagar i sträck medan Hitler tack och lov inte hade den kapaciteten. Någon har liknat kampen dem emellan som en manodepressivs strid med en schizofren och visst finns det viss logik i detta.
En annan känd person som förvånat världen är den kände finansmannen Donald Trump. Under det hektiska 80-talet blev han ruinerad och var skyldig bankerna flera miljarder men genom ett genialt drag kom han överens med bankerna och är nu rikare än någonsin.
Jan Stenbeck, den svenske mogulen, var enligt uppgift en udda person men hans företag är nu med dottern Christina ett starkt kort i den svenska finansvärlden.
Olof Stenhammar, vars hemvist vad jag förstår haft koppling till Östergötland, misslyckades under många år med sina affärer till den milda grad att han vid ett tillfälle föll i en fruktansvärd gråtattack när han satt på en släktgård men som ett trollslag förbyttes hans nederlag till 100% vinst när han började handla med optioner!
Ja, det finns många historier, jag glömmer aldrig min gamle vän Stig som jag jobbade hos några år. Han var ständigt skuldsatt och när jag frågade hur läget var svarade han alltid med ett skratt att det var förtvivlat, tänk om alla kunde ta det så!
Det behövs optimism när världen är hård samtidigt som mycket handlar om vad ekonomin tillåter. Enligt en forskare så är man i alla fall på väg att lösa ett problem när man svär över det och det kanske ligger något i det. Själv tror jag att det viktiga är att man försöker. I vissa fall verkar det dock som om vissa människor gett sig katten på att misslyckas, det finns många dråpliga exempel på detta.
Vad som roar mig vissa dagar är i alla fall tidningsrubrikerna, det verkar som om journalisterna saknar spärrar; nu senast var det en rubrik om en kannibal som åt upp en mamma i Borås, vad hittar dom på härnäst? Priset tar dock den rubrik jag läste för några år sedan nämligen en kvinna som blev våldtagen på en begravningsbyrå bland likkistorna och fick sparken, det är ju synnerligen märkligt om det kan kallas god journalistik.
Nu är det dock dags för en kopp kaffe!

onsdag 10 november 2010

Socialdemokratin i kris!

Ja, nu har det alltså hänt, den socialdemokratiska partiledningen ställer sina platser till förfogande. Hur kunde det bli så?
Egentligen är det inte konstigt, de hade inget att erbjuda väljarna.
När folk såg vad dagens (s)-politik innebar så var den inte längre ett alternativ.
Fjärran är nu Erlanders och Palmes tid då visioner och mål uppfyllde socialdemokratin, viljan att förbättra och förändra till det bättre finns inte längre. Vad som återstår är att ta pengar från de rika så att folk slipper arbeta, så är dagsläget för (s).
Solidariteten gällde bara så länge den gagnade de egna leden, när folk från andra läger ville ha del av kakan var det stopp, på det viset har (s) blivit ett intresseparti.
Att det sedan framkommit att Vänsterpartiet Kommunisterna hade långtgående samarbete med Sovjetunionen gör ju inte saken bättre. Miljöpartiet är ett annat bottennapp, vad vill dom egentligen? Det synes som om det är ett enda stort tärande på den offentliga kakan!
Men det är inte bara det, från början kallades socialisterna för uppviglare och samhällsomstörtare som var en fara för det bestående samhället, vad handlade det om?
Jo, mycket enkelt, en rörelse i tiden, mycket sund på sitt sätt och utgående från det arbetande folkets perspektiv, en arbetarrörelse i verklig mening.
Vad som sedan hände är mycket slående, samtidigt som Marx pratade mycket brett om solidariteten mellan mäniskor så fanns ändå klassklyftan; vissa av de väletablerade valde att ta ställning för socialismen och blev ledande i rörelsen medan arbetarna föstes undan och användes som slagträ i debatten, så vad var kvar? Jo, de etablerade klasserna hade lagt beslag på arbetarrörelsen, nu var det inget tal om solidaritet längre.
Summa summarum så skedde samtidigt med socialiseringen ett förborgerligande av socialismen som slutade med att arbetarrörelsen sögs upp av etablissemanget och blev ett lydigt redskap i händerna på den maktelit som sysslade med rasbiologi, åsiktsförtryck och registrering av medborgarna i bästa Sovjetstil. Motsatsen, den borgerliga regeringen, hävdade i sin tur att det måste löna sig att arbeta och ta eget ansvar och på något sätt tyckte folk att detta ändå var bättre trots allt elände som följde med utförsäkringarna och arbetslinjen, vilka beträffande sjukförsäkringen mycket hade sin grund i socialdemokraten Anna Hedborgs omstrukturering av Försäkringskassan.
Jag tror att detta är den närmaste förklaringen man kan komma till dagens kris inom socialdemokratin, det tycks dessutom som om många av dess företrädare kastat sina arbetarklassideal när de nått köttgrytorna, svårare är det inte!

torsdag 14 oktober 2010

Greven av Monte Christo

Ny regering, fyra nya år med Alliansen. Spännande ja, skrämmande för en del.
Krisen fortsätter i världskonjunkturen men Sverige klarar sig, det bevisar att alliansens ekonomiska politik fungerar, frågan är till vilket pris?
Klagomål om att folk hamnar mellan stolarna i sjukförsäkringsdjungeln haglar in, Sverigedemokraterna talar om lönedumpning och massinvandring samtidigt som Borg lånar pengar för att sänka skatten, ja jag förstår om folk undrar vad som pågår. Samtidigt har Borgs finanspolitik visat sig vara i internationell toppklass, ja, vad säger man...?
Det är i ett sådant läge som folk börjar drömma sig bort. Jag kom att tänka på en bok jag läste i min ungdom, "Greven av Monte Christo", det var en typisk bok för tillfället. Den fängslade hjälten delar cell med en gammal abbé som lider av psykisk ohälsa men utbildar honom och berättar om en skatt på ön Monte Christo, nedgrävd på Cesare Borgias tid. Hjälten flyr mirakulöst och bärgar skatten, hämnas på sina vedersakare och seglar bort, en fantastisk historia.
I tider som dessa är det klart att folk drömmer och funderar.
Istället för att gå ut och plocka burkar i papperskorgar är det naturligtvis bättre att planera, att starta företag och göra något konstruktivt. På sikt måste alla göra den iakttagelsen.
Det är dock aldrig helt fel att ha drömmar och visioner, många människor drivs just av detta.
Jag hade stora visioner som ung och ville förändra, en ung, arg man som dock insåg att framtiden ligger inom oss.
Ja, även om jag har min framtid bakom mig så har många den framför sig.
Hoppas att de når den!

tisdag 28 september 2010

Herregud!

Ja så var valet över....!
Om det nu inte blir omval förstås.
Jag har varit aktiv i politiken sedan 1996 och jag har aldrig sett ett hårdare val. De gamla uvarna i Folkpartiet hävdar visserligen att ATP-valet var betydligt hårdare men det är ju över 50 år sedan.
Socialdemokraterna hade vässat både tänder och klor inför detta val och slogs vilt med båda. På ytan har valet varit tämligen städat men det har varit ett oerhört tryck på alla partier.
Valrörelsen inleddes snabbt med Sven-Otto Littorins avgång, det påstods att han köpt sex och han valde därför att försvinna spårlöst från scenen.
Sedan följde det ena efter det andra, opinionsundersökningarna i färskt minne. Valnatten blev en rysare och när det stod klart att (Sd) fick vågmästarroll sattes försvarsmekanismerna igång bland de etablerade partierna.
Sverigedemokraterna har egentligen många år bakom sig och grundades enligt en uppgift jag såg i någon tidning av en gammal SS-officer och hette från början BSS (Bevara Sverige Svenskt).
Vad jag egentligen tror att de etablerade partierna är rädda för hos (Sd) är, förutom att de har fascistiska kopplingar i sitt förflutna, att de företräder en besvärande stor del av befolkningen som uppenbarligen har samma åsikter. Framförallt avslöjar (Sd) liksom Ny Demokrati gjorde, en brist hos de etablerade partierna och jag tror att detta är bland det mest besvärande som finns för etablissemanget. Det visar sig nämligen att folk inte tycker som de förväntas tycka.
Det mest påtagliga under 2010 års valrörelse är dock att allting ställts på sin spets.
2014 är det både EU- och riksdagsval, jag försöker att inte tänka på det........!

tisdag 31 augusti 2010

I stridens hetta!

Nu är det val....!
Det har nog inte undgått någon. Frågan är om 2010 års val inte är det hårdaste svenska valet i modern tid, allt ställs på sin spets.
Trycket har varit enormt på politiker och valarbetare, i vissa partier har hela länsförbund gått i väggen.
Lars Ohly har nästlat sig in i oppositionen och tvekar inte till hårda tag, enligt en uppgift har han sagt att han har en sedelpress i källaren...
Ja, så går det till nuförtiden, det var nog lugnare på Erlanders och Ohlins tid kan man tycka, samtidigt som det Socialdemokratiska regeringsinnehavet på den tiden efteråt framstår som rena Stalinterrorn.
Jag bara väntar på att Lars Ohly som kallar sig kommunist ska förklara orsaken till att 60 miljoner människor likviderades under Stalins kommuniststyre, var det ideologin som var orsaken?

måndag 2 augusti 2010

Semestern slut!

Ja, så var man tillbaka på kontoret igen, semestern slut och nu börjar allvaret!
Om man inte går i skolan får man inget sommarlov och har man inget arbete får man ingen semester som Pippi Långstrump sade, visst är det förskräckligt!
Kronprinsessparet Daniel och Victoria har långsemester visst, men jobbar dom?
Det finns en rolig historia om när kung Carl Gustaf skulle segla Gotland runt med något överklassgäng och tydligen var lite långsam med knoparna, varpå någon i besättningen tydligen sagt "snabba på kungadjävel"!
Själv har jag aldrig seglat Gotland runt, däremot känner jag en man som seglat det runt i en jolle för att protestera mot miljöförstöringen, hur det nu hänger ihop!
Riksdagsvalet i Sverige 2010 närmar sig med stormsteg och än så länge är det stiltje. Jag antar att kolosserna sparar krafterna till den avgörande kampen. Littorin försvann snabbt efter Almedalen, vem åker härnäst, Mona Sahlin?
Det är ett ställningskrig som pågår och få om någon har koll på helheten. Vad jag tycker är värst är att ingen tycks bry sig om hur vanligt folk har det. Jag pratade med en kille idag som inte hade varit utanför Norrköping på hela sommaren och inte haft semester på grund av att han inte hade något arbete och inte fått någon sysselsättning utan hade en tröstlös tillvaro med socialbidrag. Visst finns det fortfarande människor som lever i utanförskap. Vad jag tror den borgerliga regeringen förbättrat är möjligheterna för dessa människor att komma ur ekorrhjulet, under (s)-regimen satt de ohjälpligt fast.
Jag funderar lite kring den gamla frasen 2/3-delssamhället, det behövs möjligheter som utmanar det etablerade samhället för att alla ska kunna få vara med och det går inte när klassgränserna cementerats. För vem bryr sig egentligen om vilken klass man tillhör om man har allt man behöver, på så sätt hade Karl Marx rätt när han sade att det är kapitalet som styr.
Oavsett detta är det nu dags för en kopp kaffe!

torsdag 17 juni 2010

Bröllopsyra!

Ja, så var det dags. Kronprinsessan Viktoria gifter sig den 19 juni.
Halva Stockholm avspärrat, SÄPO rustade till tänderna och ordningspolisen förbereder sig för det värsta, men visst är det gulligt, som någon sade...!
Jag tycker att kungen är bra, han har inte haft det lätt men ändå, trots allt följt sitt valspråk och fört Sverige i tiden. Vissa påstår dock att han skulle ha fått svårt att få ett vanligt jobb med sin dyslexi, ja det finns mycket man skulle kunna säga. Det intressanta är vad som skulle hänt om Viktoria hade gift sig med en icke-europe, hade det då varit krav på språktest från Lars Leijonborg?
Ja, källan till skratt är oändlig när det gäller kungahusen i Europa. I England påstås det t.ex. att en reporter hade lagt en mikrofon i Charles och Camillas sängkammare, bara tanken är skrattretande!
Kungen har dock en hel del humor, det har jag förstått, även om han blev lite sur då han fick en tårta i ansiktet för några år sedan, det handlade om majestätsbrott, hävdade pressen!
Viktoria tror jag på. Jag minns när hon föddes 1977, jag såg direkt att hon var en klok människa, sån´t ser man. Hennes kris är lätt att förstå, inte minst eftersom hon fick praktisera hos Göran Persson, vem skulle inte må illa av det...? Hon har gjort en bra insats för att marknadsföra Sverige och jag skulle faktiskt vilja kalla henne präktig i positiv bemärkelse.
Allt sammantaget tycker jag att kungahuset sköter sig bra, de krav på republik som vissa framför tror jag är orealistiska. Det skulle kosta mer att försörja en president än det svenska kungahuset. Om riksdagen beslutar att Sverige ska bli republik så sågar de utan tvekan av grenen de sitter på, vi har Bernadotterna att tacka för mycket, inte minst freden, vaccinet och potäterna.
Det blir en whisky till helgen!

måndag 7 juni 2010

Ohälsa i vår tid!

1960-talets flower-power var ett utslag av det, miljörörelsen är ett annat uttryck för det, det faktum att pengar inte är allt, eller....?
Larmrapporterna står tätt om att svenska ungdomar mår allt sämre och de är inte ensamma, många vuxna mår också dåligt långt upp i åldrarna. Jag såg att det nu finns politiker som menar att ett överflöd på pengar inte är liktydigt med god hälsa. Frågan jag ställer mig är dock om dessa människor hade mått bättre om de haft mindre pengar, jag tror inte det!
Debattören ifråga menar att det är viktigare att vi bryr oss om varandra än att vi har gott om pengar men det ena utesluter väl knappast det andra. Jag tycker dock att debatten är intressant att ta för den pekar på något centralt i dagens politik, nämligen utanförskapet!
Människor behöver varandra, det vet alla som är insatta i artens särart. Det är dock här ett annat moment kommer in, nämligen makt. Den som har många vänner och kontakter blir en maktfaktor, vilket naturligtvis överheten känner till, det finns därför en orsak till att genom olika åtgärder uppfostra människorna att inte bli för mäktiga eftersom de då blir en fara för de styrande skikten, detta är väl känt. Det är i sådana sammanhang som de politiska nätverken uppstår, kommunisterna i Sovjet kallades ju bekant för kamrater. Det märkliga är att i politiska sammanhang är de mäktigaste kamraterna också de bästa kamraterna och hur hänger det ihop tror ni...?!
Sammantaget visar detta exempel på och det är också dit jag vill komma, att mycket pengar inte gör att vi mår sämre, snarare tvärtom, men att dock det faktum att alla inte släpps in i samhällsgemenskapen gör att många mår väldigt dåligt och tror att det är deras eget fel.
Kom ihåg att det inte finns något nytt under solen.
Nu är det dock dags för en kopp kaffe!

onsdag 26 maj 2010

Valfläsket bränns!

Nu är utbrändhetsdebatten på högvarv igen. Det visar sig att många politiker i alla partier är utslitna redan innan den verkliga väljarkampen börjat.
Så sent som häromdagen fick jag kommentaren att både Reinfeldt och Björklund ser ut att vara på väg in i väggen och de är inte unika på något sätt, pressen på ledande politiker är enorm. Mona Sahlin har ju den fördelen att hon alltid kan ta "Time Out" eller köpa Toblerone, det är tyvärr inte alla förunnat!
Den enda av de borgerliga partiledarna som synes oförstörd är Maud Olofsson, närheten till naturen är viktig för centern.
Av en slump upptäckte jag häromdagen att Socialdemokraterna lagt ut sin valstrategi på hemsidan helt öppet. Naturligtvis läste jag den samtidigt som jag mellan raderna kunde se sjukstatistiken på den borgerliga sidan, när Socialdemokraterna börjar röra sig skyr de inga medel, 50 och 60-talets övergrepp på ovälkomna grupper i samhället bevisar detta.
Många människor var dock väldigt trötta på (s) under förra mandatperioden och jag tycker folk borde tänka sig både en och två gånger om de verkligen vill ha tillbaka den socialdemokratiska kollektivismen. Mona Sahlin är ju mycket för att höja det gemensamma samhällsansvaret till skyarna men när det kommer till kritan är det som alla vet SAP:s politiker som styr enväldigt under (s)-regimerna, inget tal om demokrati där alltså!
Återstår arbetsmarknadpolitiken och där har jag en förklaring till varför socialdemokraterna så envetet föreslår bidragslinjen, nämligen därför att de inte vill jobba!
Jag hörde förresten en rolig historia om socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik:
-Vet du varför Bosse Ringholm blev chef för AMS?
-Nej!
-Jo, han var den förste som hittade Platsjournalen!
Detta mina vänner, talar sitt tydliga språk, akta er för (s)-myglet!
Nu ska jag ta en kopp kaffe!

fredag 14 maj 2010

Går vi verkligen mot ljusare tider?

När finansmaskineriet nyligen tillkännagivit att finanskrisen snart var över och lika bortblåst som arvsskatten träder Greklandssyndromet in som ett brev på posten. Vem som är avsändaren är oklart! Samtidigt flaggar nu Storbritannien för borgerlig regering, förhoppningsvis kan de lösa de finansiella problemen för engelsmännen.
Den svenska opinionen går för närvarande upp och ned, ena veckan leder (s) och andra veckan de borgerliga partierna, det är dessutom oklart om hur det blir med Sverigedemokraternas eventuella vågmästarroll.
Alliansen var i Norrköping häromveckan på tågturné. Det är bra gjort av Alliansen att stiga ut i det svenska samhället. Kort sagt kan man säga att Alliansen försöker medan (s) bara höjer skatterna och slösar bort pengarna.
Miljöpartiet har möte i dagarna och det är ingen tvekan om att Maria Wetterstrand är en politisk begåvning. Problemet för henne är att Miljöpartiet inte har tillräcklig politisk bredd, annars skulle hon kunna gå hur långt som helst.
Första maj har varit nyligen och jag hörde nyligen en liten historia om ämnet:
-Vad är det som är 30 meter långt, rött och luktar hembränt?
Svar: Förstamajtåget i Pajala.
Det säger mycket om den politiska debatten just nu!

måndag 19 april 2010

Våren är här!

Nu har äntligen snön försvunnit. På min regelbundna promenad i Vrinneviskogen här i Norrköping kunde jag dock se en del snöfläckar kvar men i stort sett är vintern borta nu.
Vädret påverkar hur vi mår, när det är dåligt väder kan man ibland må väldigt dåligt. En del får känningar i leder och muskler medan andra blir trötta och hängiga. Vid gott väder finns det dock oftast inga klagomål, faktum är att jag under en period på 2000-talet kunde notera att börsen gick upp så fort det var bra väder, se där!
Finanskrisen håller tyvärr i sig och 30-talsstämningen går hårt åt vår positiva livskänsla här i Sverige. Som vanligt vet man inte vilken statistik som är den rätta, regeringens eller oppositionens. Jag talar naturligtvis om "arbetslinjen", den politik som regeringen för. Man får tyvärr inte den typ av information som gör att man kan uttala sig om regeringens politik varit framgångsrik eller ej. Tydligt är dock att regeringen försöker, något som socialdemokraterna aldrig gjort. Den typiska socialdemokratiska politiken är ju att höja skatterna och kasta pengarna i sjön, den vill nog väldigt få egentligen ha tillbaka. 2/3-delssamhället finns förmodligen kvar men man hör allt mindre klagomål nu, det är mest ledande (s)-politiker som klagar för att dom fösts bort från köttgrytorna, några egentliga sakfrågor är det aldrig tal om förutom just detta om sjukförsäkringen. Visst kan jag förstå kritikerna i oppositionen men problemet under (s)-regimen var just det att ingen brydde sig om de sjukskrivna. Om man löser detta genom att dra in deras sjukersättning är däremot knappast troligt.
Ett tidstypiskt uttryck från bidragssverige är den numera klassiska frasen "ge mig dina pengar så ska jag be för dig".
Den tiden vill vi inte tillbaka till!

måndag 8 mars 2010

Våren på väg!

Nu verkar det trots allt som om det blir vår även i år.
Vintern har varit hård och många har faktiskt gått åt!
Man kan faktiskt fundera på hur mycket som vi kan påverka i naturen. Tänk om det skulle bli en ny istid nu, då skulle vi få flytta ned till Centraleuropa.
Tänk även på den bibliska syndafloden, Gud straffade människorna och skonade endast Noa o/co. Naturen är förmodligen självsanerande och betydligt klokare än vad vi tror!
Den moderna vetenskapen går ju i mycket ut på att analysera naturen och dess möjligheter medan den gamla var helt inriktad på de teologiska utläggelserna och mer teoretiskt inriktad. Verklig vetenskap, vad är det?
Ett svar kanske kan vara den väg teorin går för att nå verkligheten för att sedan systematisera den.
Nu på våren är ju naturen fantastisk och man kan fråga sig om alla dessa underbara dagar kan förklaras vetenskapligt, på sätt och vis har vi där den egentliga skiljelinjen mellan tro och vetande.
Ta en sådan sak som den ädla drycken whisky. Ursprungligen tillverkades den av en irländsk munk som ville förvandla de glänsande sädesfälten till en himmelsk dryck, se där vilka under tron kan göra!
Jag kan trots alla vetenskapliga belägg känna att vårkänslorna är något speciellt som övergår vårt förstånd och det är förmodligen här som tron kommer in.
Det intressanta är dock att det som säkrar vår överlevnad är de mest basala fysiska medlen.
Om man ska sammanfatta de båda synvinklarna så är det alltså dynamiken dem emellan som är poängen, alltså mötet mellan himmel och jord och medlen som framkallar detta.
Här har vi början till en avvägning inom de rätta proportionerna för vad som är ett sådant möte och det är väl förmodligen där vi har grunden för våra världsreligioner och deras rättesnören.
Nu är det dock dags för en kopp kaffe!

måndag 1 mars 2010

Vinterkaos och finanskris!

Ja, vad skall man säga om årets vinter?
Kaos är ett bra ord. Kombinerat med rådande finanskris har det skapat en dyster stämning i det svenska samhället, vad är det som pågår?
Hur mycket vet vi om den internationella krisen och hur mycket information finns tillgänglig egentligen, det har varit tyst om den finansiella oron ett tag.
Som så många gånger förr måste man ställa den konkreta frågan vad som är problemet och sedan lösa det.
I dagens läge vet vi dock inte mycket om orsakerna till finanskrisen och hur läget ligger nu. Håller västerlandet på att gå under?
I dagens läge finns mycket pengar i Arabvärlden och Kina. Håller Europa och USA på att bli utkonkurrerade på den internationella marknaden?
Beträffande situationen i Sverige är den otillfredsställande, vad gör egentligen den svenska regeringen nuförtiden, den enda man hör av är faktiskt Jan Björklund, har det blivit pannkaka av alltihop eller?
Jag såg en flicka på sta´n idag som såg väldigt ömkansvärd ut, vad gör regeringen egentligen för våra ungdomar? Man måste satsa på ungdomen, det borde politikerna veta, det är inte bara att importera folk utifrån, det är helt klart och svenska ungdomar är väl värda att satsa på.
Tack för ordet!

fredag 5 februari 2010

Politik för en bättre värld!

Politiken är möjligheternas konst, sade min gamle lärare i Statsvetenskap och visst är det så!
Ändock har det blivit en sådan svacka i världspolitiken under finanskrisen att folk verkar ha tröttnat på politikernas liv och leverne.
Ständiga påhopp i press och TV och klagomål på lyxkonsumtion och fallskärmsavtal har följt på varandra. Vad det egentligen handlar om är naturligtvis att det är kris och att folk vill ha sina pengar tillbaka och då blir det folkstorm, själva lyxlivet, fallskärmsavtalen och bonusarna har i själva verket funnits där hela tiden och inte bara inom politiken.
Politiken i ett land speglar trots allt folket som bor där, man får det styre man förtjänar. Den borgerliga regeringen har i alla fall försökt att göra något för Sverige.
Det typiska för socialdemokratin är annars att man tar ut höga skatter, missköter ekonomin och förtidspensionerar dem man vill bli av med, så enkelt är det. Borgarna har i alla fall försökt att göra något. Vill man se resultatet av socialistisk politik är det bara att kolla hur det gått i det forna Sovjetunionen!
En larmrapport kom häromveckan från Liberatibloggaren Alexander Bard som beskrev socialdemokraternas folkhemspolitik som en tid av utrensningar, fruktansvärt men sant. Sverige har alltså varit en diktatur under 40 år av socialistiskt styre.
Man har fått höra att diktaturer bara förekommer i andra länder och att Sverige är demokratiskt och detta var inte sant. En annan sak som vi trott på är att det inte funnits några politiska fångar i Sverige. Hur sant tror ni att det är egentligen?
I min ungdom fick jag se baksidan av det svenska samhället och hur folk godtyckligt drogades ner och spärrades in på svenska psykkliniker under den socialdemokratiska regeringstiden 1982-1991 och det var ingen som höjde på ögonbrynen, den som har makten bestämmer agendan.
Politiken kan dock vara bra, det finns adekvat politik och Alliansen gör vad de kan. Motståndet mot förbättringarna finns hos socialdemokraterna och det blir allt tydligare. Kanske är det därför (s)-kartellens opinionssiffror sjunker efter varje framträdande de gör!

onsdag 13 januari 2010

Bättre rik och frisk än sjuk och fattig...?!

Regeringens sjukvårdspolitik har synts som ren chockterapi när man läser tidningar, tittar på TV, lyssnar på radio och pratar med medelsvensson, hur är det egentligen?
Som jag förstår det är själva grundtanken god, svenska folket ska inte sjukskrivas utan hållas i arbete. Vi har inte råd att förlora 150 personer om dagen i arbetsför ålder, det vore slutet för landet Sverige!
Socialdemokraternas omtalade förtidspensioneringar var därför ansvarslösa, Alliansen påpekar detta ständigt samtidigt som man säger att inget system är perfekt.
Problemet som jag uppfattat det är dock större än så och omfattar även glappet i A-kassan samt det faktum att alltfler hamnar på socialbidrag fastän de i själva verket är sjuka och inte får någon rehabilitering och detta är skrämmande!
Det börjar med andra ord likna gamla tiders fattigvård med arbetare som måste stå med mössan i hand och ett sådant Sverige tror jag ingen egentligen vill ha.
Det är dessutom tyst i debatten, folk vågar inte säga vad de tycker, hur många har blivit tystade redan?
En fri debatt och en öppen samhällsdiskussion måste finnas annars är demokratin endast ett pappersdokument.
Vad gör Carl Bildt förresten, man hör aldrig något från den fronten, Reinfeldt syns väldigt lite och Borg bara visar sig vid högtidliga tillfällen. Har makten blivit privategendom?
Det är allt något skumt med svensk politik!