Dagens samhälle - och gårdagens!

Inkomstklyftorna är det stora hindret för ett jämlikt samhälle hävdar en del debattörer idag. Ja, det är helt uppenbart att det är så men vad beror det på och vad gör man åt det, detta har de inget svar på! Det framgår alltmer att det ligger i makthavarnas intresse att klyftor finns och att folk slåss med varandra om småslantarna istället för att med gemensamma krafter göra något åt orättvisorna!
  Ingen förvånas längre över skandalerna som haglar kring våra politiker, det är ett löjets skimmer runt hela historien som pekar på att makten i själva verket finns någon helt annanstans. Jag har fått höra många historier om att politikerna bara beslutar och därmed legaliserar framlagda beslut från tjänstemän och grå eminenser. Samtidigt finns det möjligheter för politiker att driva frågor med hjälp av tjänstemän och massmedia och faktiskt bli verkliga ledare i samhället även om sådant i mycket lyser med sin frånvaro i dagens debatt.
  Det stora problemet i dagens samhälle är nämligen välfärdsinflation, det vill säga att den välfärd vi har inte gäller för alla; den finns där men kan inte tas för given längre. Makten har tagit ett annat ansikte de senaste 20 åren, alla vet att vi har regler och lagar men ingen bryr sig om dem. Jag har hört otaliga fall där folk inte fått de bidrag de har rätt till eller blivit diskriminerade på arbetsmarknaden under hänvisning till att orsaken varit någon helt annan.
  Förr i tiden visste folk vad som gällde även om det var fattigt, nuförtiden vet inte folk varför de är fattiga. Myndigheter och företag ljuger och diskriminerar folk så länge de inte får media på sig, då kryper de till korset, det har vi sett många gånger i olika affärer som media avslöjat. Bara det att myndigheter och organisationer agerar så här, politiker inte undantagna, visar mycket klart att den verkliga makten finns någon helt annanstans än i de folkvalda instanserna. Den enda möjligheten man som politiker tycks ha är att driva vissa frågor.
  Om vi går tillbaka till inkomstklyftorna verkar det helt omöjligt att alla skulle kunna bli miljardärer, det finns alltid hög- och låginkomsttagare, så har det alltid varit och är fortfarande. Vad som dock är möjligt är att den människa som vill någonting kan komma dit hon vill även om ingen annan bryr sig, det finns det goda exempel på. Problemet är dock att det personliga initiativet hämmas av en kollektivistisk syn på samhället, det finns alltså en motsättning här. Om vi ska besluta att alla ska ha det likadant så finns det inget utrymme för det individuella initiativet, Vad som däremot är fullt möjligt är att höja den allmänna standarden i samhället och på så sätt ge fler människor möjligheter till välstånd.
  Vägen till ett bättre samhälle förutsätter alltså att vi samarbetar med varandra. Det finns motsättningar i samhället men det finns också möjligheter. Att stärka demokratin och öka dess inflytande ger oss nya vägar till en mer jämlik framtid!
  Nu är det dock dags för en kopp kaffe!