Herregud!

Ja så var valet över....!
Om det nu inte blir omval förstås.
Jag har varit aktiv i politiken sedan 1996 och jag har aldrig sett ett hårdare val. De gamla uvarna i Folkpartiet hävdar visserligen att ATP-valet var betydligt hårdare men det är ju över 50 år sedan.
Socialdemokraterna hade vässat både tänder och klor inför detta val och slogs vilt med båda. På ytan har valet varit tämligen städat men det har varit ett oerhört tryck på alla partier.
Valrörelsen inleddes snabbt med Sven-Otto Littorins avgång, det påstods att han köpt sex och han valde därför att försvinna spårlöst från scenen.
Sedan följde det ena efter det andra, opinionsundersökningarna i färskt minne. Valnatten blev en rysare och när det stod klart att (Sd) fick vågmästarroll sattes försvarsmekanismerna igång bland de etablerade partierna.
Sverigedemokraterna har egentligen många år bakom sig och grundades enligt en uppgift jag såg i någon tidning av en gammal SS-officer och hette från början BSS (Bevara Sverige Svenskt).
Vad jag egentligen tror att de etablerade partierna är rädda för hos (Sd) är, förutom att de har fascistiska kopplingar i sitt förflutna, att de företräder en besvärande stor del av befolkningen som uppenbarligen har samma åsikter. Framförallt avslöjar (Sd) liksom Ny Demokrati gjorde, en brist hos de etablerade partierna och jag tror att detta är bland det mest besvärande som finns för etablissemanget. Det visar sig nämligen att folk inte tycker som de förväntas tycka.
Det mest påtagliga under 2010 års valrörelse är dock att allting ställts på sin spets.
2014 är det både EU- och riksdagsval, jag försöker att inte tänka på det........!