Välfärden urholkas!

Det har nog inte undgått någon att våra rättigheter blir allt mindre värda. Officiellt sett har vi dem fortfarande kvar men det visar sig vid närmare undersökningar att det inte har någon avgörande betydelse. Hur många anställda vågar idag kritisera arbetsledningen eller ifrågasätta olika beslut utan att riskera repressalier? I samband med de individuella lönerna visar det sig att lönesättningen riskerar att bli orättvis och straffande de medarbetare som vågar klaga.
  I början av seklet var bestämmelserna tydligare, om man kunde peka på något missförhållande gav det resultat. I dagens läge kan man få försämringar på arbetet för något man sagt eller gjort men kanske motiverat av någon annan orsak. På 1970-talet var arbetsrätten central, nu är den marginell. Detta har fått till följd att en del fackförbund erbjuder A-kassa även för den som själv sagt upp sig.
  Arbetslivet är dock långt ifrån det enda området som försämrats ur arbetstagarens perspektiv, även socialbidragen har en tendens att nekas vissa biståndstagare liksom bostadstillägg och sjukersättning. Även LSS har som bekant fått svångremmar. Att barn och vuxna som inte kan äta eller andas själva ska sakna assistans är helt horribelt men en realitet i dagens Sverige.
  En annan sak som kommit fram är att en del funktionshindrade fått sjukersättningen indragen på grund av att de anses stå till arbetsmarknadens förfogande efter att de haft daglig verksamhet inom LSS. Dessa människor blir då hänvisade till socialbidrag och kontakt med Arbetsförmedlingen och förväntas söka jobb som alla andra. Detta efter att kanske växt upp på institutioner utan möjlighet till att lära sig att klara sig själva ute i samhället.
  Meetoorörelsen har visat att bristen på etik och moral varit obefintlig inom stora delar av kultursektorn, det har till och med skrivits böcker om alla övergrepp, främst mot kvinnor, som
förekommit där.
  När nu vi får reda på allt detta kan man undra om det alltid varit så här eller om det är något nytt. Förklaringen är förmodligen den att det varit ännu värre förr i tiden men att vi då inte fick reda på det. Med dagens media och journalistik kommer allt mer av missförhållandena fram.
  Ett exempel på detta är det grekiska mentalsjukhus som skildrades på 1990-talet i media där det visade sig att den enda vård patienterna fick var desinficering och avsköljning med vattenslang. Det intressanta är att först när det blir skandal så ändras förhållandena.
  Så sent som på 1990-talet fanns det även inom fångvården fruktansvärda förhållanden i utlandet. En tidigare chef på kriminalvården visade mig bilder från ett fängelse i Albanien där jag fick se en man som satt fastkedjad vid en bergvägg sedan 20 år med en avföringshög bredvid, detta skulle kriminalvården reformera!
  En hel del missförhållanden har även kommit fram inom äldrevården på senare år. De gamla ålderdomshemmen som var så populära är sedan länge avskaffade, nu lämnas många äldre i vanvård inom de nya institutionerna. Enligt uppgift är det enda sättet att vaka över sina anhöriga inom äldrevården att besöka dem varje dag.
  Om man ska analysera situationen får man fråga sig om det hela beror på ett systemfel i samhället eller att politikerna och tjänstemännen inte förstår allvaret eller helt enkelt inte bryr sig. Enligt information jag fått från företrädare från RSMH är alla de gamla mentalpatienterna från psykiatrireformen sedan länge döda. Detta tillsammans med den nya rekordnoteringen för psykisk ohälsa bland ungdomar visar att våra makthavare inte ens vill ta i problemen om det inte blir en skandal av dem. Samtidigt får vi veta att en stor del av över- och medelklassen skattefuskat för miljarder samt att alla våra stora banker tvättat pengar för hundratals miljarder, finns det någon rättvisa i detta?
  Den enda slutsatsen vi kan dra av detta är att det inte finns någon rättvisa i det svenska samhället och att vi måste samarbeta för att bevaka våra rättigheter. Det är därför nödvändigt att fler människor engagerar sig i ett aktivt samhällsarbete.
Nu är det dock dags för en kopp kaffe!