onsdag 13 januari 2010

Bättre rik och frisk än sjuk och fattig...?!

Regeringens sjukvårdspolitik har synts som ren chockterapi när man läser tidningar, tittar på TV, lyssnar på radio och pratar med medelsvensson, hur är det egentligen?
Som jag förstår det är själva grundtanken god, svenska folket ska inte sjukskrivas utan hållas i arbete. Vi har inte råd att förlora 150 personer om dagen i arbetsför ålder, det vore slutet för landet Sverige!
Socialdemokraternas omtalade förtidspensioneringar var därför ansvarslösa, Alliansen påpekar detta ständigt samtidigt som man säger att inget system är perfekt.
Problemet som jag uppfattat det är dock större än så och omfattar även glappet i A-kassan samt det faktum att alltfler hamnar på socialbidrag fastän de i själva verket är sjuka och inte får någon rehabilitering och detta är skrämmande!
Det börjar med andra ord likna gamla tiders fattigvård med arbetare som måste stå med mössan i hand och ett sådant Sverige tror jag ingen egentligen vill ha.
Det är dessutom tyst i debatten, folk vågar inte säga vad de tycker, hur många har blivit tystade redan?
En fri debatt och en öppen samhällsdiskussion måste finnas annars är demokratin endast ett pappersdokument.
Vad gör Carl Bildt förresten, man hör aldrig något från den fronten, Reinfeldt syns väldigt lite och Borg bara visar sig vid högtidliga tillfällen. Har makten blivit privategendom?
Det är allt något skumt med svensk politik!