fredag 14 januari 2011

Tillbaks till gamla tider!

Jag upptäckte för några veckor sedan att TV-serierna MacGywer och Falcon Crest sänds på förmiddagarna i kanal 9. Varje gång jag ser dem blir jag nostalgisk, 1980- och 1990-talet det var tider det!
Det är inte bara för att jag själv växte upp då som jag minns dessa tider, det var så mycket mer, kanske berodde det dock på att min egen generation blev vuxna då, det var en tid av expansion.
Jag skaffade min kolonilott 1994 utan att kunna särskilt mycket om trädgårdsodling, jag var då 26 år. Efter att ha satt potatis och lök förvandlades den gamla lotten till en ogräsodling och efter en visserligen gigantisk potatisskörd på hösten var jag villig att ge upp. Jag hade dock tillsammans med tre grannar beställt gödsel och framåt november stod jag och skulle slänga ut denna på åkern, det var mörkt och dystert, ja rent tungt och jag sade till min granne, en gammal estländare att jag nog skulle sälja kolonilotten.
"Du får ingenting för den om du säljer den nu", sade han, "men om du behåller den ett år så skall jag hjälpa dig", fortsatte han och jag accepterade hans erbjudande. Genast visade han mig hur jag skulle gräva och efter några dagar hade jag höstgrävt lotten.
Påföljande vår skulle han visa mig hur man gjorde fåror och tog fram en fårgörare, en plogartad sak med trähandtag som jag drog allt vad jag orkade i varpå den brast.
"Du drog sönder den", sade han, "herregud du är stark!"
Detta fick till följd att han svetsade handtaget i järn.
Emellertid och emedan bestämde vi att jag skulle köra upp jorden med hans jordfräs, vilket jag gjorde till hans belåtenhet, sedan sådde jag en mängd växter.
Ja, åren gick och det visade sig att gubben bryggde öl, sprit och vin i stugan och på hans 75-årskalas var en liten grek så full att han föll ner i blomsterrabatten, vi hade väldigt roligt åt detta!
Elmer, som min granne hette berättade en massa historier från kriget, om flykten från Estland under brinnande krig och även om utrensningarna av de så kallade kulakerna på ryska landsbygden. På den tiden rökte jag ständigt på en cigarr och vi hade härliga dagar vid hans uteplats. Så småningom tyckte han dock att jag hade för lite saker på lotten så han ville sätta dit ett träd, "du kan inte bara odla ogräs", sade han. Då var jag emellertid redan på gång med att omorganisera kolonilotten, det blev en gräsmatta, ett nytt jordgubbsland, tre vinbärsbuskar, en uteplats och ett litet staket.
"You have improved", sade han. Han talade ibland engelska när andan föll på.
En annan händelse jag minns var när jag skulle sätta kantsten och hugga en ny gång. Sommaren var varm och jorden var hård. Jag började hacka när han plötsligt sade "kom och ta en öl så går det lättare", vilket jag gjorde mellan grävningarna. Det tog 7 timmar att gräva och under tiden sprang jag emellan och drack öl och sprit vilket fick till följd att gången blev sned. När jag var klar ojade sig gubben och sade att han aldrig hade varit så full förut.
Hans hembrända alkohol höll hög klass i många år, särskilt då han bryggde den på björksav. Med hans ökade ålder blev den dock sämre och sista året hällde jag den på rosorna som dock blev oerhört vackra den sommaren.
2003 bestämde sig Elmer att göra sig av med lotten och 2004 en dag på sommaren mötte jag honom därute när han med hjälp av en dotterson plockade ur de sista redskapen. Han hade fått problem med magen, förmodligen efter ungdomstiden som fånge hos nazisterna då han inte fick ordentlig mat. "Jaså är det du Björn", sade han, "ja, jag mår inte riktigt bra förstår du", fortsatte han. Vi sade sedan adjö och han gick stödd på sin dotterson upp till dennes bil.
Gubben dog senare på hösten men jag glömmer aldrig de där åren. Framförallt kommer jag ihåg en sak han ofta brukade säga; "jag tror aldrig jag har haft så roligt som när du kom hit!"
Skål!