Under solen intet nytt....!

Nyheterna från press och övrig media handlar ofta om den alltmer akuta finanskrisen. För en kvart sedan uttalade sig någon talesman att det var den värsta krisen vi någonsin varit med om.
Uttalandet är intressant, jag läste om en kris i början av 1900-talet där man hade klarat livhanken för att man underhandlat med USA om mjölimport så folk kunde få bröd, det var kris det!
Istället framstår den nuvarande krisen alltmer som konstruerad för att tappa ut lite blod ur samhället. Kriserna i Jugoslavien var av samma slag och grundade sig på att folk hade det för bra enligt maktsfärens synsätt och den organiserade brottsligheten och politikerna iscensatte ett folkmord för att få kontroll över befolkningen igen. Inget nytt fenomen som synes!
Men hur går det med demokratin?
Ja det kan man sannerligen fråga sig. Vad som dock är tydligt är att allt handlar om tillgången på resurser och möjligheter, när de finns är det inget problem. Men även i det fallet så går utvecklingen i vågor, ett uppsving följs av ett bakslag, inget nytt där heller!
Vad som dock är tydligt är att 1940-talistgenerationen nu har trätt tillbaka och lämnat ett gapande hål bakom sig, George Bush var egentligen deras sista frontfigur.
Dagens 1960-talsgeneration är med några undantag väldigt okunnig om samhällsdebattens vikt och demokratins nödvändighet, man är van att få allt serverat och att kamraterna släpper fram en enligt svågerpolitikens förtecken med ett oerhört utanförskap för dem som inte har tillträde, någon idealism existerar inte i denna generation och det är oerhört synd!
Dels är detta en seger för socialismen som då framstår som det enda alternativet enligt regeln om den dolda hierarkin men även tyvärr också för egoismen.
Ytterst handlar dock generationsväxlingen om ett oerhört framsteg som har en baksida och det är just det vi får tillbaka nu!
Naturligtvis kommer det att vända till det bättre tids nog. Inget nytt således!